Schengenavtalet: 50 år av frihet och nya utmaningar!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Frankfurt (Oder) belyser utvecklingen av Schengenavtalet och utmaningarna för EU:s migrationspolitik sedan 1985.

Frankfurt (Oder) beleuchtet die Entwicklungen des Schengener Abkommens und Herausforderungen der EU-Migrationspolitik seit 1985.
Frankfurt (Oder) belyser utvecklingen av Schengenavtalet och utmaningarna för EU:s migrationspolitik sedan 1985.

Schengenavtalet: 50 år av frihet och nya utmaningar!

Den 14 juni 1985 sattes en milstolpe i det europeiska samarbetet i den pittoreska kommunen Schengen i Luxemburg: Schengenavtalet. Undertecknad gemensamt av Nederländerna, Tyskland, Belgien, Frankrike och Luxemburg, var det tänkt att minska den personliga kontrollen vid de inre gränserna och inleda en ny era av resor inom Europa. Idag, 40 år senare, hyllas Schengenområdet, som nu omfattar nästan alla EU:s medlemsländer samt Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz, i media. Men att avveckla gränskontrollerna är inte utan utmaningar

.

Statsvetaren Prof. Dr. Funda Tekin om de nuvarande spänningarna mellan frihet och säkerhet inom Schengenområdet. Även om cirka 420 miljoner människor har haft möjligheten att resa fritt sedan 1985, står medlemsländerna inför allt mer komplexa utmaningar, som att hantera migration och säkra yttre gränser. Tysklands tillfälliga återställande av gränskontroller är bara ett exempel på hur känslig balansen mellan öppenhet och säkerhet är.

Kritiska utmaningar och migrationsdynamik

Under 2015 upplevde EU en dramatisk ökning av illegala gränspassager vid sina yttre gränser, med upp till 1,83 miljoner registrerade fall. Detta antal sjönk till cirka 200 000 år 2021. En anledning till trygghet? Inte helt. Som förklaras på europarl.eu, har EU skapat nya verktyg och byråer för att hantera dessa utmaningar – inklusive Schengens informationssystem och Europeiska byrån för gräns- och kustbevakning (Frontex). Dessa åtgärder syftar till att bättre kontrollera de yttre gränserna och förbättra handläggningen av asylansökningar.

Men var är mänskligheten? Kritiker påpekar att samspelet mellan säkerhet och behandling av utsatta människor, särskilt ensamkommande migrantbarn, skulle kunna redas ut. Även om fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF) främjar medlemsländernas kapacitet, påverkar den också de respektive asylförfarandena.

Utvecklingen av Schengenområdet och pågående diskussioner

Schengenområdet var inte alltid en garanterad frihet för resenärer. Historiska översikter visar att framgångarna med 1985 års avtal baserades på decennier av politiska ansträngningar, som sträckte sig från Romfördraget på 1950-talet till införandet av Schengenprotokollet 1997. Gamla säkerhetsproblem hade tidigare upprepade gånger lett till bakslag.

Trots utmaningarna kvarstår visionen om ett gemensamt europeiskt asylsystem, även om det finns regionala obalanser, som särskilt drabbar länder som Grekland. bpb understryker att ansvaret för att skydda människor som söker skydd är ojämnt fördelat och kan fortsätta att ge upphov till många problem.

Skapandet av ett harmoniserat system, såsom European Travel Information and Authorization System (ETIAS) från mitten av 2025, skulle kunna utgöra en lösning. Resenärer som anländer utan visum kontrolleras före ankomsten till EU. Så utmaningarna är komplexa, men hoppet om ett enat och rättvist Europa är fortfarande starkt.