Schwesig och Günther firar öppningen av gränsen i Boizenburg

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

I Boizenburg minns Schwesig och Günther öppnandet av gränsen 1989 och diskuterar tvångsdeportationer i DDR.

Schwesig und Günther erinnern in Boizenburg an die Grenzöffnung 1989 und thematisieren Zwangsaussiedlungen in der DDR.
I Boizenburg minns Schwesig och Günther öppnandet av gränsen 1989 och diskuterar tvångsdeportationer i DDR.

Schwesig och Günther firar öppningen av gränsen i Boizenburg

Den 9 november 2025 ägde ett rörande minne rum i Boizenburg med anledning av 36-årsdagen av öppnandet av den inre-tyska gränsen. Manuela Schwesig, premiärminister i Mecklenburg-Vorpommern, och Daniel Günther, premiärminister i Schleswig-Holstein, drog i sina tal paralleller mellan den historiska öppningen och de pågående utmaningarna mot frihet och demokrati. Evenemanget var också en del av firandet av 35-årsjubileet av vänortssamarbetet mellan Boizenburg och Lauenburg, som lanserades 1990. Enligt sat1regional.de kom det traditionella ministermötet till ett traditionellt möte för ministermötet för primören. fira den tidigare inre tyska gränsen på en symbolisk plats.

Fokus låg särskilt på modet hos de människor i DDR som kämpade för grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och pressfrihet 1989. "Den 9 november är inte bara ett datum, utan början på en process som ledde till tysk enhet", sa Schwesig. Båda politikerna mindes sin ungdom under Berlinmurens fall – Schwesig var 15, Günther 16. De känslomässiga bilderna av Berlinmurens fall, som återspeglade folkets mod i DDR, är fast förankrade i deras minnen.

Tvångsdeportationer som ett mörkt kapitel

En central komponent i minneskulturen var frågan om tvångsdeportationer i DDR. Jacqueline Bernhardt, justitieministern i Mecklenburg-Vorpommern, talade om såren av dessa händelser som fortfarande dröjer kvar idag. Tvångsdeportationerna, som skedde i två stora vågor 1952 och 1961, drabbade många medborgare som ansågs politiskt opålitliga. Det uppskattas att mellan 11 000 och 12 000 människor flyttades, ofta under dramatiska omständigheter, liknande "Aktion Verziefer" och "Aktion Festigung", som ägde rum i en omfattning och brutalitet som förstörde många liv och öden. Detta ämne undersöks intensivt i en Wikipedia-artikel.

Från och med den 1 juli kommer offer för dessa tvångsförflyttningar att ha möjlighet att ansöka om ersättning. Hittills har cirka 240 ansökningar lämnats in från Mecklenburg-Vorpommern, varav cirka hälften har beviljats. De som drabbas har rätt till en engångsersättning på 7 500 euro, medan det redan i år har kommit in cirka 230 ansökningar om SED-offerpensionen som uppgår till 400 euro per månad.

En blick bakåt, men också framåt

Statsparlamentets ordförande Birgit Hesse vände sin uppmärksamhet mot det förflutna genom att påminna om novemberpogromerna 1938, som resulterade i den grymma berömmelsen av den judiska befolkningen. Dessa minnen bör alltid påminna oss om vikten av mänskliga rättigheter och social tolerans. Sat1regional.de betonar vikten av att lära av historien för att undvika framtida misstag.

I en tid då det är viktigt för samhället att ta itu med historien och dess lärdomar, är diskussionen om frihet och mänskliga rättigheter mer aktuell än någonsin. Erfarenheterna från det förflutna fortsätter att påverka dagens samhälle och uppmanar oss att stå upp för en gemensam, fredlig samexistens.